Betyg och bedömning

• Betygsskalan A till F

  Skalan har sex steg. A till E är godkända betyg, och E är godkäntgränsen. F är ett icke godkänt betyg, och det är fortfarande ett betyg. Skalan gäller grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.

  • E är godkäntgränsen, och den ligger i skalan och inte i en inställning någon kan flytta.
  • F sätts när läraren har underlag och bedömer att kunskaperna inte når E.
  • Varje satt betyg bär sitt underlag per kursmål, och underlaget följer med i betygskatalogen.
  • Skalan sitter på kursen, så en lärare som undervisar i två skolformer får rätt skala i varje kurs.

• Streck, alltså saknat underlag

  Strecket har en egen plats i datamodellen, ett eget värde i exporten och en egen rad i statistiken. Det står som Streck i betygskatalogen och som streck i filen, med ordet utskrivet, eftersom ett ensamt bindestreck i en tabellcell läses som en tom cell av en skärmläsare. Regeln bakom står i rutan längre ned, och den är den enskilt viktigaste raden på sidan.

  • Strecket sätts av läraren, aldrig av systemet, och det kräver en angiven orsak.
  • Statistiken räknar streck för sig, inte som ett underkänt betyg.
  • Exporten skiljer på streck, på F och på ett fält som ännu inte är satt.
  • Ett streck ersätts med ett betyg när underlag kommer in, och bytet loggas.

• Tvågradig skala

  Inom sfi, komvux på grundläggande nivå och anpassad grundläggande utbildning har skalan två steg, godkänt och icke godkänt. Skalan sitter på kursen, så ingen behöver ställa om något när hen byter grupp.

  • Godkänt och icke godkänt, utan A till F bakom kulisserna.
  • Matriserna följer kursens skala, så nivåerna i matrisen är två och inte fem.
  • Katalogen och filen skrivs med de två stegen och inget annat.
  • En kurs med tvågradig skala går inte att sätta ett C i, ens av misstag.

• Anpassad skolform utan betyg

  I de anpassade skolformerna används inte F. Räcker inte kunskaperna för ett godkänt betyg sätts inget betyg alls. Det är ett eget tillstånd, skilt från både F och streck, och det har en egen plats i fältet.

  • Inget betyg är ett värde med egen innebörd, inte en tom rad.
  • Elevens underlag och omdömen finns kvar även när inget betyg sätts.
  • Statistiken skiljer inget betyg från streck och från F.
  • Skolformen sätts på kursen och styr vilka betygsvärden som går att välja.

• Egna skalor

  Folkhögskolan, yrkeshögskolan och företagsutbildningen har inte alltid en skala som staten har bestämt. Där bygger ni skalan själva: antal steg, namn på stegen, ordningen mellan dem och var godkäntgränsen går.

  • Egna steg med egna namn, i den ordning ni bestämmer.
  • Godkäntgränsen pekas ut, så att statistik och certifikat vet vad som är klarat.
  • Poäng och procent går att använda, med tröskeln utskriven för deltagaren.
  • En egen skala går aldrig att välja i en kurs som tillhör en skolform med lagstadgad skala.

• Bedömningsmatriser

  Matrisen har kursmålen på ena axeln och nivåerna på den andra. Varje bedömd prestation skriver en rad med kursmål, deltagare, nivå, tidpunkt och inlämnings-id. Betygskatalogen är en avläsning av den tabellen, inte en sammanställning någon gör i ett kalkylark på söndagen.

  • Matriser per kurs, per uppgift eller per kursmål.
  • Samma matris används vid rättning, vid kamratbedömning och vid självskattning.
  • Nivåerna följer kursens skala, så en tvågradig kurs får en tvågradig matris.
  • Eleven ser sin egen matris ifylld, med det som saknas utskrivet.

• Betygskatalog och terminsbetyg

  Betyg ska sättas vid rätt tidpunkt, beslutas av eller tillsammans med legitimerad lärare och dokumenteras i en betygskatalog. Terminsbetyg sätts från och med höstterminen i årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9, och från årskurs 7 i specialskolan. Rektor kan besluta att betyg sätts redan från årskurs 4, respektive årskurs 5 i specialskolan. Slutbetyget sätts i slutet av årskurs 9.

  • Katalogen låses när betyget är satt, och en ändring lämnar spår med namn, tid och skäl.
  • Lärarens legitimation kontrolleras vid betygssättning, och medbedömare registreras.
  • Alla betygssteg är möjliga varje termin, och terminen räknas fram ur kursens datum i stället för att skrivas in för hand.
  • Varje beslut ligger som en egen rad med termin och läsår, alltså går historiken att läsa termin för termin.

• Läraren beslutar, maskinen ställer fram

  Måluppfyllnadsmotorn samlar underlaget per kursmål och säger vad som saknas. Den föreslår aldrig ett betyg och den sätter aldrig ett. Betygsboken sparar inte ett slutbetyg förrän varje kursmål i kursplanen har minst en bedömd prestation kopplad till sig, eftersom ett betyg utan underlag inte går att förklara för eleven.

  • Ingen automatisk betygssättning, på ingen nivå och genom ingen inställning.
  • Saknat underlag listas per kursmål, med uppgiften som skulle ha prövat det.
  • Nationella provens resultat registreras och ligger framme vid betygssättningen.
  • Anpassningar och åtgärdsprogram ligger bredvid, med behörighetsstyrd åtkomst.

Fyra tillstånd, inte sex värden. Ett system som slår ihop två av raderna producerar felaktiga betygsdokument, och det upptäcks först när dokumentet ska skrivas ut.